Martina.blogg.se

There are so many beautiful reasons to be happy!

Årets viktigaste dag

Allmänt Permalink1
Idag är det årets viktigaste dag! 
Idag gick vi Prideparaden för tredje året i rad och jag känner att det var det hittills viktigaste året av alla.
Viktigast på grund av världsläget. Vi måste samla oss i kärleksmanifestationer mot hatet som pyr lite varstans. Viktigaste dagen på grund av att i år skulle alla i vår familj gå och alla vet varför vi går och framförallt för vem vi går. I år var det den viktigaste dagen för att två i familjen hade andra färger än bara regnbågsfärjerna på sig. En gick för sin egen kamp och den andra som stöd.
 
För snart 16 år sedan föddes en människa som kom att rädda mitt liv!
Jag var 20 när jag blev oplanerat gravid och jag bestämde rätt snabbt att jag kommer behålla barnet, vad pappan än tyckte. Jag visste att det var en räddning för mig att bli gravid! Jag bröt av mina cigg och slängde dem i sopkorgen innan jag tog graviditetstestet. Jag visste redan hur det skulle se ut! 
Jag hade slutat med droger men börjat dricka istället, men som gravid kunde jag inte göra det. Jag kunde inte utsätta ett ofött barn för alkohol och nikotin så jag visste att jag skulle fixa det om jag behöll barnet.
Naivt och egoistiskt takesätt, absolut! Jag var 20 år.
Graviditeten blev som ett straff för mina synder! Jag blev sängliggande och inlagd... Flögs till Uppsala och spenderade en stor del av sommaren där. Säkert en fin stad men jag var knappt utanför sjukhusdörren.
I vilket fall som helst så föddes den 24 augusti, med min mamma närvarande, den mest underbara, perfekta lilla tös. Hon var så förbannat söt och blev bara sötare ju större hon blev. Gludlockar och klotrunda ögon.
Jag har älskat min livräddare från första stund jag såg henne!
 
Smågryn växer upp och vilken människa du har blivit!
 
 
Ingen har fått mig att ifrågasätta idealen som du, ingen har fått mig att se en helt annan värld som du, ingen gör mig stoltare varje dag jag får vara din mamma som du!
Du lär mig ständigt nya saker, du står upp för det du tror på, du är den starkaste nästan 16 åring jag någonsin mött och jag beundrar dig varje dag och undrar var du hittar styrkan.
 
När du var nio år (tror jag) så bytte vi ut hela din garderob på en och samma dag! Du har aldrig vart en klännings typ men nu skulle alla tighta jeans och alla Hello Kitty tröjor bort. Istället köpte vi skejtarbyxor och stora tröjor. Jag ska inte säja att jag just där och då förstod för det gjorde jag nog inte men efter ett tag när jag såg att det inte var en fas så tänkte jag iaf att det inte förvånar om du kommer hem med en flickvän istället för pojkvän och det har aldrig varit ett problem hos mig, aldrig. Jag har själv ingen större skillnad på kvinnor och män, jag anser mig vara bisexuell. Jag fick rätt där, jag tror att du var 13 när du messade mig och berättade att du hade flickvän! Jag blev så glad så tårarna rann. Det var i maj och i augusti gick vi vår första Pride tillsammans. Jag fick gå med dig och din flickvän. Det var så stort, jag var så stolt och så glad över att du ville ha mig med.
 
För ett år sedan satt vi och kollade på ett progarm om könsdysfori och du berättade att du känner dig fel, att du inte känner dig hemma i din kropp. Jag hade ju räknat ut det tidigare men jag är så glad att du kunde berätta det för mig. Jag hoppas att jag är en sådan mamma som du känner att du kan komma till, spelar ingen roll vad det gäller! Jag gör allt för dig, älskade barn!
 
Idag ett år senare är en stor dag!
Med dina egna ord:
 
Alltså, det finns inga ord för hur stolt jag är över dig min älskade unge! Du är viktig för så många, en förebild, en kunskapsbank och en som står upp för det som är rätt och riktigt!
 
I september bär det av till Tammerfors för ett första besök. Det är så mycket som snurrar, så många funderingar, så många frågor. Det är så ofattbart stort så det är svårt att ta in. Jag kan inte ens föreställa mig vad du går igenom och jag kommer aldrig förstå det men jag kommer alltid stå vid din sida, alltid!
 
Till er som sprider hat och ger er på mitt barn vill jag bara säga att det är synd om er. Jag tycker synd om er som är så små människor så ni inte förstår bättre. Ni är patetiska små kryp och en dag kommer ni hamna under någons sko! Ger ni er på mitt barn ska ni bara hoppas på att det inte är min sko!
 
Till min underbara, kloka, ödmjuka, tillåtande, kärleksfulla, tankspridda, orediga, vackra unge,
 
Jag älskar dig härifrån runt månen så många varv så jag blir yr <3
#1 - - Anonym:

Härligt Martina, hälsningar Dex.

Till top