Martina.blogg.se

There are so many beautiful reasons to be happy!

Tre barn och en mamma...

Allmänt Permalink0
Mitt liv har verkligen inte blivit som jag trodde. Jag är 36 år och ensamstående trebarnsmamma.
Man planerar inte alltid för allt men det som jag känner idag är att jag alltid saknat en plan, jag har levt för dagen och jag gör det fortfarande. Jag vet fortfarande inte vad jag egentligen vill arbeta med.
Vad drömmer jag om?
Jag drömmer om att kunna vara hemma när barnen åker till skolan och jag vill finnas hemma när dom kommer hem. Nej, det beror inte på att jag inte vill jobba utan det beror på att inget jobb i världen och inga pengar i världen är mer värda än mina barn. 
Mina barn har inte kommit till världen för att vara ensamma hemma, för att bli omhändertagna av andra...
Jag vill ta hand om mina barn!
 
Tyvärr funkar inte dagens samhälle på det sättet... Jag har inte den ekonomiska möjligheten att vara hemma med mina barn på det sättet jag önskar. Det är så galet och sjukt och jag är övertygad om att vårt samhälle som vi känner det idag kommer att rasa. Likt romarrikets uppgång och fall så kommer vårt samhälle inom en snar framtid inte se ut som det gör idag. Allt kan inte räknas i euro och cent och vi kommer bli varse det, tro mig!
 
Nu kommer jag att var hemma ett tag. Jag är sjukskriven igen. På något sätt tror jag att jag är starkare än vad jag är, jag tror att jag kan vara på flera ställen samtidigt och jag tror att jag klarar allt. Men det gör jag inte, ingen gör det. Åtminstone inte i det långa loppet. Nu kommer jag att vara där jag behövs bäst, just nu!
 
Igår satt jag på jobbet och fick ett sms av min son där det stod: Jag vill inte leva längre!
Han är elva år... Det är inte första gången dessa ord uttalas men igår sved dom lite extra. Ingen ska någonsin behöva känna så och jag känner att vi misslyckas varje dag en människa känner så. Vi är på väg att ta livet av oss själva och jag blir så ledsen när den politiska debatten handlar om nyårsraketer och andra triviala ting. Den psykiska ohälsn hos befolkningen borde vara det primära.
 
Nu skall jag satsa på att ta hand om mina barn, precis så som jag vill och precis så som dom behöver. Vi får säkert äta havregrynsgröt flera dagar i veckan men vad gör det när vi har varandra?
Till top