Martina.blogg.se

There are so many beautiful reasons to be happy!

Det var en gång...

Allmänt Permalink3
Det var en gång en liten flicka som föddes i en familj full av kärlek.
Hon älskade båda sina föräldrar så mycket. Det kom ett syskon till familjen, en lika älskad liten bror.
Barndomen var fantastisk med föräldrar som var hemma mycket, möjlighet att kunna vara ute och leka från tidig morgon till sen kväll.
Barnen växte upp och flickan valde lite krokigare och bergigare vägar genom uppväxten än vad pojken gjorde.
Hon har varit ner på helvetets botten och högt upp i himlen, hon har gått igenom eld och vatten...
Hon har fallit från höga höjder men hon har alltid landat på fötterna, alltid!
 
Flickan och pojken kom inte överens alls som tonåringar. Man kan nästan säga att de hatade varann men så fort flickan flyttade hemifrån så blev kontakten en helt annan.
De byggde upp ett starkt syskonband och bodde tillsammans när det var dags för honom att flytta hemifrån.
Flickan var lycklig! Hon var stolt över sin bror och hon älskade sin bror. Fan för den som ville honom illa!
 
Syskonen växte upp och blev vuxna. 
Någonstans på den vägen träffade pojken sin stora kärlek och flickan var så lycklig för hans skull.
Han var blyg och hade väl aldrig haft särskilt lätt för tjejer men nu hade han träffat en som verkade riktigt bra.
Egentligen dröjde det inte länge innan flickan började märka att nåt var fel. Pojkens stora kärlek tyckte inte alls om flickan, inte det minsta lilla, och det visades genom gester och mycket himlande med ögonen.
Den stora kärleken tyckte heller aldrig om flickans barn, vilket visades väldigt tydligt.
 
Åren rullade på och syskon relationen blev bara sämre och sämre mellan flickan och pojken.
Flickan var så ledsen över det då hon verkligen saknade sin bror.
Hon ställde upp och hjälpte sin bror med allt hon bara kunde.
Hon har hjälpt honom flytta, hon har själv flyttstädat åt honom flera gånger. Hon har vart barnvakt och hundvakt och hjälpt till med allt hon har kunnat.
Hon hjälpte pojken med lägenhet när familjen växte... Hon gjorde verkligen allt.
Någonstans kände flickan ändå att det spelade ingen roll!
Vad hon än gjorde eller vad hon än sade så var det på något sätt fel för pojken och hans kärlek.
Vad flickan än försökte med så fick hon alltid känslan (och ibland sagt rakt ut) att det var fel, att hon var fel.
 
En dag sade den stora kärleken till flickan att om pojken inte funnits så skulle den stora kärleken inte ens tilltalat en sån som flickan... Det är ord som aldrig lämnar flickan. En sån som flickan? Vadå en sån?
Flickan förstod ingenting. Efter allt hon gjort och försökt med så fick hon nu kastat i ansiktet att hon inte var värd vatten i deras ögon. 
 
I flera år har flickan bjudit till och försökt få saker och ting utredda!
Det enda hon ville var att få tillbaka sin bror men det går inte.
Flickan kom till en punkt där hon sjunkit så djupt att hon måste bestämma sig för att dö lite eller klippa av bandet helt. Hon valde det senare!
 
Flickan valde att klippa bandet!
Nu har inte flickan en bror längre...
#1 - - pia strandberg:

Faktiskt riktigt sorgligt att det blivit såhär. Jag vet att du försökt. Saker och ting går snett ibland, kanske på grund av att ni två tänker ganska olika. För en mamma är detta näst intill en mardröm. Min högsta önskan är att något händer så ni kunde bli vänner igen. Ni är båda mina barn och jag älskar er av hela mitt hjärta.

Svar: Jag älskar dig och jag älskar min bror. Jag önskar också att det fanns ett sätt att lösa detta men denna gång är det han som skall be om ursäkt, han som skall visa att jag är värd mer än en påse skit och det är framförallt han som skall ta första steget. Han har kastat skit på mig för sista gången...
Martina

#2 - - Etta:

Kram!

Svar: Tack ♡
Martina

#3 - - Hanna:

Oj oj vad ja känner igen mig i din historia. Styrke kramar

Svar: Usch, det är inte kul. Kram
Martina

Till top